Att glida på en räkmacka

Jag är en glidare.

Jag känner många glidare men bara få i klass med mig själv. Vissa kan glida, men lida. Jag lider inte när jag glider. Jag gör det som krävs utan att jag kvävs.

Jag har alltid glidit under mina studier i alla fall. Jag är ingen sådan där som surfar på räkmackan i alla avseenden (Hur såg det ut i ditt huvud?). Inte någon som drar hem de snyggaste brudarna och lottovinster på löpande band, så att säga.

Undra hur bra det skulle gå om jag la ner glidandet och började vara riktigt jävla överseriös. Förmodligen något som behövs när man till slut hamnar någonstans ute i verkligheten, på fältet, in the real deal, arbetslivet. Skönt att känna att det finns högre växlar att dra i när det börjar brännas.

Enormt kul att höra mig hylla mig, förstår jag, men jag hade inte uppdaterat bloggen på ett tag och idag var en sådan där dag när jag bara blev väldigt "me, myself and I" inombords efter en liten framgång. Så borde alla reagera lite oftare. Känna sig osvenskt nöjd över sin egen förträfflighet. Jag har gjort det alldeles för lite genom åren, så jag tänkte att ett blogginlägg om det hela kan väga upp saken lite.

"Att glida in på en räkmacka" betyder alltså att ha det lätt. Jag måste fundera mer på det ordspråket...Men det måste vara så att en räkmacka är god och om man glider in på den överallt man kommer så har man tur. För räkmackan är ju god och du glider in på den. Hmm..Nej, hjälp mig!

//Förövrigt...Så blev jag väldigt sugen på räkmacka nu. Tur att det är nyår hyfsat snart då.