Vad jag ångrar mest med mitt liv? Att jag inte föddes typ 1985 istället och var nio bast och inte fem när Sverige tog vm-brons i fotboll.
Jag hade gärna haft förmågan att skapa lite klarare minnen från den sommaren. Eller haft förmågan att inse det stora i den situationen.
Det enda minnet jag har nu är hur far väcker mig mitt i natten och bär ner mig till soffan inför straffläggningen mot Rumänien. Där jag självklart somnar om och mister chansen att faktiskt uppleva spektaklet.
Jag hatar femåriga jag. Jag hatar Simon 5 år anno '94.
//Förövrigt...Så har jag inlett en kamp för att gå ner i vikt. Jag utför träningen sent på kvällarna, bara sådär så att ingen ser mig då jag efter ynka 400 meters jogging ser livet passera revy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar