söndag 15 maj 2011

Tolv poäng till mig och alla sköna deutschbags världen över.

Igårkväll bänkade jag mig framför Eurovision Song Contest för första gången på många år, grymt sant, jag försöker inte bara framställa mig själv i bättre dager som en människa med överlägsen smak när det gäller musik. Det var utan tvekan ett tag sedan jag kollade. Faktum är, det lite oroväckande faktumet är, att jag inte tyckte det var så värst illa. Det var nästan bra. Det var nog baske mig bra underhållning.

Speciellt den tyske programledaren Stefan Raab charmade mig. Hans vilja att hela tiden vara i centrum och göra publikfriande gitarrsolon var ytterst underhållande. Inte för att jag tyckte att han var grym utan för att det alltid är kul att stöta på "show-offs" i rutan. Han hade lite för höga tankar om sig själv och ville inget hellre än att visa sina gitarrkunskaper för över 100 miljoner tv-tittare. Det är dock inte svårt att lista ut hur fasen han fick in alla självbekräftande akter i programmet, för jag skulle tippa på att han hade ett bredare och mer helylle leende än varenda tv-tittare runtom i Europa. Men bakom leendet såg alla 100 miljoner att det gömde sig en puräkta Deutschbag.

Och så kollar de tydligen med entusiasm på spektaklet Eurovision borta i Australien. Jag kan inte tänka mig annat att det är för att de ska känna sig lite bättre själva. De vill skratta gott åt moderlandet England och dess vrickade grannar.

Men som sagt, det var klart genomlidbart detta år. Finland till exempel, skickade någon snubbe som kallade sig Paradise Oskar (Hualigen) men som lät som Decemberists (Schysst). Tysklands Lena bjöd på en refränglös låt (TRENDBROTT) i skön minimalistisk elektrotappning (Cool). Sverige fick massa röster från 5-åringar runtom om i hela västvärlden (Vilket var skoj, eftersom man håller på Sverige även om låten suger). Azerbajdzjan vann med en smäktande refräng och skickade nästa års Eurovision till Asiens hjärta några sjömil från Turkmenistan och några ökenmil från Iran.

//Förövrigt...Så ses vi inte i Baku nästa år vid den här tiden. Men kanske i en soffa nära dig. Det var faktiskt helt okej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar