Visar inlägg med etikett film. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett film. Visa alla inlägg

lördag 17 september 2011

En hederlig filmkväll senare....

...Så har jag givetvis lite att skriva om. Såg American Psycho, ytterst omvälvande rulle. Och bra. Mycket bra, jag älskar att bli lurad. Det är därför det finns filmer som The usual suspects, Fight club och Memento på min topp 5. Dessa filmer är sådana som självklart är bäst första gången när tvisten kommer och du skiter ner dig men i min mening så går alla att se fler gånger.

Usual suspects har tidernas bästa tvist. Första gången man ser filmen är den faktiskt en gnutta långtråkig ända tills tvisten kommer. Jag kom inte ens till tvisten första gången jag såg den utan somnade och fick ge upp. Gav "..suspects" en chans till och *BAM* orkade mig igenom, och sedan *TVIST-BAM* = Plötsligt var det den bästa filmen jag sett. Så kan det gå.

American Psycho kvalificerar sig nog inte för upprepade filmkvällar. Vissa scener var så starka att de kommer dyka upp ur minnet i en psykoterapisoffa någon gång i framtiden i vilket fall. Jag är mentalt åtgången men glad att jag äntligen såg den.

Var tvungen att runda av med lättintagliga Thor efteråt. Thor är precis som alla superhjältefilmer (Förutom den senaste Batman-upplagan av Nolan som är bra rakt igenom), bäst i början. Här är mina, och säkert många andras, nyckelscener:





Komedi på hög nivå. Ska lätt börja beställa nya drycker på restauranger "Thor-style". Eller bara hemma i Gävle hos mamma. OCH så ska jag utan tvekan promenera in i en djuraffär och utbrista "I NEED A HORSE!!".

//Förövrigt...Så var Thor annars precis så medioker man anade men snygg förstås. Blu-ray och allt va.

söndag 24 juli 2011

Är en klåpare.

Jag tappar aldrig farsans nyckelknippa ner i hisschaktet igen. Den saken är klar.

Maken till sågning fick man. Eller jag fick fan maken till din farsas älskare till sågning.

Nu är det tänkt att jag ska växa upp och sluta vara en klåpare! Till och med Vampire Weekend fick sig en sågning i utskällningen som följde när jag var tvungen att krypa till korset och berätta vad jag lyckats med. Uncalled for. (Tvingade familjen att lyssna på dem under bilresan ner till Stockholm för min kusins bröllop. Vilket tydligen ledde till inombordslig irritation som far senare kunde få utlopp för.)

Jag och mina tarvliga fingrar behövde möjligen en tillrättavisning.

//Förövrigt...Så kolla på det här.

onsdag 13 april 2011

Jag är dålig när jag sitter här och sitter här.

Är det något jag har fått lära mig under den här terminen när jag har betat mig igenom Idéhistoria B så är det att den vite, västerländske, heterosexuella medelklassmannen är orsaken till all världens sorger. Med lite reservation för det där med medelklass, överklassen är än mer skyldig till jordens orättvisor. Men i mångt och mycket stämmer detta.

Jag är förjävlig. Jag är jädrans jävla förjävlig nu när jag sitter här framför datorn och studerar ("bloggar" är synnerligen närmare sanningen) och inte gör ett skit åt det faktum att jag och mina jämlikar har ställt till med massa skit, massvis med skit.

Fast man ska kanske inte ha för dåligt samvete. Ska vi tro på reinkarnation så kan vi säga att jag i ett tidigare liv har levt med flugor i ansiktet och en svullen svältkagge, dött i aids och blivit belönad för mitt lidande med en plats i solen och snön på Svea Rikes i nuläget lite i smyg grönskande yta.

I en essä ska jag i vilket fall som helst gå till attack på västerlandet. Kritisera dess skeva bild av österlandet. Kolonisera inte mera med tanken, så att säga. Det är i första hand något jag måste göra för att få 7.5 fina västerländska högskolepinnar men lite i andra hand så ska jag kritisera mig och mina likasinnade för att själv må bättre.

Här ska sågas. Här ska straffas. Självplågeri. Jag är dum i huvudet som har svalt Alladin, Indiana Jones och Prince of Persia med hull och hår. Det är så det är där nere i mellanöstern, det är vildsint, barbariskt och laglöst, det är mystiskt, sagolikt och inte alls som hemma. Det är precis så det är. I våra huvuden, för våra ögon. Nu ska jag bearbeta mina tankar, få lite mer förståelse för vad det innebär att vara västerlänning, gå till botten med mig själv och mina förutfattade meningar. Det här blir, som man säger på det lite kluriga världsspråket ironiska, jävligt lätt.

//Förövrigt...Så trivs jag bäst hääär där jag kan ta det lugnt och dofta på snusprillorna. *Sniff, sniff*

måndag 7 mars 2011

Fotbollen dör.



Jesus. För fotbollens bästa hoppas jag att denna Chilenska Under 23-landslagspelare inte når så jävla mycket längre i sin karriär. Om inte annat så kan ögonblicket då Bryan Carrasco tog sin Ecuadorianske motståndares hand för att smacka i sitt eget ansikte vara ögonblicket då fotbollen dog.

Tilläggstiden på fotbollsmatcher är ett skämt. De brukar ju landa på omkring 2-3 minuter. Nästa match jag ser i den italienska ligan ska jag sitta och klocka noggrant för att se hur mycket effektiv speltid det egentligen är frågan om. För 30 år sedan var nog de obligatoriska 2 minuterna tillägg ganska exakta. Det var på den tiden då ett målfirande var lika med att sträcka en arm upp i luften och jogga tillbaka till mittcirkeln, det var på den tiden det bara var att bita ihop och resa sig efter en hård tackling och det var på den tiden som man stod upp efter en tackling som inte ens träffade.

Idag så rullar man först några varv efter en tackling, sedan lyfter man upp sina shorts en bit för att visa att "han minsann träffade mitt lår och nu har jag ont precis där", sedan rullar man några varv till så att motståndarna i sin tur kan rulla ut bollen i pågående anfall, så att man sedan kan rulla av planen i snigelfart med sin fejkskada i högsta hugg.

Och ifall man lyckas göra mål idag, ja då ska det voltas och bildas tevepuckshög. Och innan spelet sätter igång igen så får man ju inte glömma att fixa frillan och kolla att ingen har snott ens nyinköpta Louis Vuitton-väska som ligger för världen att se på spelarbänken.

Kan inte någon domare bara lacka ur fullständigt i någon match framöver och lägga på 20 minuter? Skulle vara kul att se Christiano Ronaldos ansiktsuttryck när 20:an dyker upp på fjärdedomarens tavla och sedan lika kul att se när han väljer att filma en sista gång för att få kliva av.

//Förövrigt...Så... Inte för att jag gillar Liverpool men tacka vettja Dirk Kuyt. Han gjorde tre mål mot Man Utd igår och ser ändå rent inavlad ut i ansiktet. Dirk Kuyt! Slår vad om att han inte äger en Vuitton heller. Dirk Kuyt är fan fotbollens framtid.