Ett läckert tak som läcker.

Jag är uppvuxen i en familj utan smak när det gäller inredning. Eller smaken må kanske finnas där någonstans i ett hörn bakom ett packe dammsamlande lådor med oanvänt julpynt, men grejen är att det är inte någon som orkar lyfta bort lådorna och plocka fram smaken.

Sedan ett år tillbaka ser familjens hus ut på det sättet att det står lite lådor överallt runtom i rummen. Detta efter att far fick ett ryck och rustade upp vardagsrummet men inte riktigt tog det hela till sin spets utan bara skuffade över problemen som tidigare vistades i vardagsrummet till andra rum i huset. Så kan det vara.

Ibland kan man ha känsla för vad som är estetiskt snyggt men också likgiltighet till det. Med det menar jag inte att vårt vardagsrum är superfuckingfancy nuförtiden, absolut inte. Det är bara det senaste försöket under detta tak att skapa någonting superfuckingfancy. Ett försök som varade så länge som familjen inte kom till insikt att det enda vi egentligen behöver under detta tak är just taket.

Ett platt tak som läcker lite då och då. Som vi brukar säga: " Det duger åt oss".

Storhetsvansinnet bor längre ner på gatan.

Kanske i det stora röda huset på hörnet där trettioplusparet som lever och frodas där hade en bröllopsefterfest som överträffade min egen dekadenta hemmafest förrförra lördagen. Min fest blev överträffad i musikvolym, antal gäster, promillehalt i blodet, varaktighet, säkert i antal knull på gästtoaletten också, ALLT!

Fast det var ju trots allt en bröllopsfest. Jag har hört att det ska vara rätt flippat med sådant. Eller i alla fall sett det på teve.

//Förövrigt...Så hittade jag farsans Charles Bukowski-samling bakom en av de där lådorna med oanvänt julpynt. Delade känslor kring detta faktum. Å ena sidan så kan jag nu helt gratis läsa fler av Bukowskis böcker, å andra sidan så vet jag att min far var där innan och läste om hur författarens alter ego Henry Chinaski käkade fitta dag ut och dag in.

Schizo-flempan och huset från helvetet.

Jag tillbringar mycket tid i Flemingsberg, "Flempan", söder om Stockholm, eftersom jag studerar där."Flensburg", som jag själv brukar kalla stadsdelen, är nog ett av de allra sjukaste ställena i Sverige arkitekturmässigt. Det är snudd på bisarrt hur många olika stilar på byggnader man har lyckats kräma in på ett och samma ställe.

På en väldigt liten yta finner man...

...Huddinge sjukhus.
Hemska och åter hemska Huddinge sjukhus. En enorm öststatsbetongklump right outta hell som tar säkert fem minuter att promenera längs. Det räcker för den delen med att promenera förbi det här sjukhuset för att drabbas av svåra panikkänslor och behöva gå in. Det här huset slukar själar.



...Miljonprogrammet i Flemingsbergs centrum.
Det här huset ligger mittemot Huddinge sjukhus. Snacka om natt och dag. Jag antar att de behövde kompensera med lite färger i området. Flemingsbergs miljonprogramshus är nog bland landets mest lyckade annars, de är ungefär 20 stycken och alla i olika nyanser av skrik. Genialt!








...Södertörns högskola.
På bilden syns min skolas panorama-rymdskepp till bibliotek. Själva huvudbyggnaden går i samma futuristiska stil, likaså Karolinska Institutet vägg i vägg.





"Flensburg" är utan tvekan en stadsdel som dras med ständig identitetskris på grund av dess osammanhängande arkitektur. Fast i en tid när ungdomar ljuger om att ha psykiska problem för att verka lite coolare kanske en stadsdel som känns lite schizofren också kan kalla det sin image.

När jag satt och förundrades över hur extremt fult Huddinge sjukhus är så fick jag för mig att rota i en Flashback-tråd där folk diskuterat vilken som är Sveriges allra bedrövligaste byggnad. Huddinge sjukhus hade fått sina röster här och där. Men när någon publicerade bilder på Helsingborgs lasarett dog liksom diskussionen ut. Det var klart, allt annat såg ut som Taj Mahal i jämförelse. Jag ger er dödsångest i byggnadsform:


Som ni ser på skylten framför är inte bilden svartvit. Arkitekten gjorde ingen hemlighet av att till Helsingborgs lasarett kommer man för att dö en långsam och oändligt smärtsam död.











//Förövrigt... Så har båda mina vinterjackor gått sönder. Samtidigt lyder löpsedlarna runtom i staden: "Iskylan håller i sig till april". Suck.