Nästa vecka regnar det.

Den här veckan bjussar på sol i kvadrat. Själv ägnar jag mina dagar framför grillen på McDonalds, tar skydd så att säga. Ofrivilligt. Och jag tar inte ens skydd från solen på ett svalt ställe, det blir fruktat varmt inne i köket på donken. Man får inte ens gå in i frysen svalka sig som förr i tiden, det är något krux på den så att den måste vara låst och endast öppnas om man verkligen måste hämta något.

Nästa vecka kommer jag förmodligen att jobba mindre (Schemat har inte kommit än, lätt att planera livet). Så det är bara att plocka fram paraplyerna gott folk!

Jag som så många andra svenskar är övertygad om att vädret beror på om man jobbar eller inte.

Bara för att förtydliga,

Sol, varmt och badnerven rycker: Jobbar.

Kallt, regnigt och livsglädjen tryter: Ledig.



Får säga att det hänt att jag drömt att tänder ramlat ut. Tydligen ska det vara ett tecken på att man oroar sig över att man inte är lika snygg som tidigare. Heeeh.

//Förövrigt...Så har jag börjat ta det här med Twitter seriöst. Sök på Salibou vettja.

En snorig jävla virusblixt från klar himmel.

Det är närapå 30 grader utomhus. Själv gömmer jag mig i källaren med en förkylning från helvetet. Eller från helvetet, näe, snarare kommer den från ingenstans. Det är väl något slags virus det handlar om. För så jävla kallt har det inte varit dagarna före snoret kloggade igen min näsa.

Lite senare idag ska jag jobba också. Life.

Visst, skulle ha kunnat ringt och sjukanmält men nej, det är försent för det nu.

//Förövrigt...Så var det här ett fantasilöst jävla skitinlägg. Men idéerna rinner långsamt i snoret som översvämmar mina tankegångar. Nu ska jag kolla på damfotboll.

Med flugsmällan på en armlängds avstånd.

Det är 700 grader celsius ute, vilket innebär att det är cirka 800 grader celsius i lägenheten. Inte fasen kan jag öppna balkongdörren och vädra heller, det kryllar nämligen av getingar utanför. Eller det är minst två stycken i alla fall och det räcker för att skräcken ska synas i mina ögon. Två getingar kryllar utanför dörren, så är det bara.

Jag blev varse om själva situationen när en av de två letade sig in i lägenheten. Så nu sitter jag här, mer paranoid än vad Kurt Cobain var under sina glansdagar, med min flugsmälla i högsta hugg, trots att jag är rätt säker på att getingen flög ut igen. Antingen är det så att jag har stängt in mig och getingen tillsammans och liksom lagt upp för en konfrontation eller så sitter jag med flugsmällan helt i onödan. Vad som än är fallet så kan vi åtminstone konstatera att jag är ganska patetisk när det gäller getingar.

Men så är det också så att de gånger jag har blivit stucken så har jag svullnat upp till tre gånger min storlek, blivit sängliggandes i en vecka och fontänkexat. Blodförgiftning tydligen. Jag är allergisk skulle jag tippa på men har visserligen aldrig fått det på papper.

//Förövrigt...Så hade jag sönder min säng idag och inte på det coola sättet, oh nej, utan på "Hej här kommer jag hem efter en sushibuffe och bara slänger mig ner i sängen-sättet", alias tjockis-sättet. "Pang" sa det,"Nejfan" sa jag, och så låg en av plankorna på golvet under. Jag har haft häftigare stunder i mitt liv men sällan så stereotypa.

Källarmonstret.

Tog en kaffe i solen imorse. Sedan dess har jag tagit formen av ett vedervärdigt källarmonster. Genom ett litet överkantshängt fönster med dekorativa gula mönster, ett sådant som inte avslöjar mer om vad som finns utomhus utöver om det är ljust eller inte, når några tama strålar så långt som en meter bakom mig. Det ger mig ingen värme. Det ger mig bara ångest.

Nu går jag ut igen. Peace out.

//Förövrigt...Så är jag otroligt svag för kobjällror i musik.